Diet i sibo - hur man behandlar det?

Diet i sibo – hur man behandlar det?

SIBO – även känt som Small intestinal bacterial overgrowth syndrome – är ett tillstånd som kännetecknas av en ökning av bakteriefloran i tunntarmen, eller upptäckten av mikroorganismer som normalt inte lever i våra tarmar. Symtom som kan vara tecken på att något är fel i tarmarna är följande:

buksmärta,
uppblåsthet i buken,
huvudvärk,
matsmältningsbesvär,
trötthet.

Alla symtom på SIBO beror på hur länge sjukdomen har pågått och hur allvarlig den är. SIBO förväxlas också ofta med IBS, som kallas irritabelt tarmsyndrom. Överdriven bakterieöverväxt ökar ofta efter konsumtion av pickles, råa grönsaker och frukter, probiotika och prebiotika, dvs. näringsämnen för bakterier. Tack vare dessa produkter kan vi bland annat skilja mellan bakteriellt överväxtsyndrom och IBS.

Contents

1 Diagnos och behandling
2 Kost vid diagnostiserad bakteriefloraöverväxt – SIBO.
3 Slutsats:

Diagnos och behandling

Personer som diagnostiseras med bakteriell överväxt bör först och främst vara under ständig vård av en internist, gastrolog eller gastroenterolog, som ansvarar för att beställa lämpliga tester och vid behov föreslår behandling. Ofta beställs ett väteutandningsprov eller ett väte-metanutandningsprov i den här typen av fall. Andningsprov är ett prov som endast kan utföras i sluten vård på ett ställe som är specialiserat på att diagnostisera denna typ av tillstånd. Testet kan pågå i upp till 3 timmar. Testet innebär att man mäter vätet i utandningsluften efter att ha fått i sig en lösning av ett ämne som bryts ner av bakterier – socker. Testtiden utförs i intervaller, där nivåerna av utandningsväte kontrolleras, vilket gör det möjligt att avgöra hur aktiv bakterien i bukhålan är. Människokroppen utsöndrar inte naturligt väte i vila, utan detta sker endast i jäsningsprocessen tack vare anaeroba bakterier. Under undersökningen kan du få buksmärtor, flatulens eller lös avföring. Det är också värt att komma ihåg att det är nödvändigt att förbereda sig ordentligt inför undersökningen, vilket är avgörande för att få ett korrekt resultat. Vi bör ta hänsyn till följande:

sju dagar före undersökningen bör laxerande och prokinetiska medel tas bort under läkarkontroll.
tre dagar före undersökningen ska du sluta ta probiotika.
En dag före undersökningen bör personer som lider av förstoppning utesluta produkter med hög jäsningskoefficient från sin kost, dvs. komplexa kolhydrater, komjölk och dess produkter samt fruktjuicer. Vitt ris, vetebröd, kött, fisk och ägg är dock tillåtna under denna period.
Förbjudna produkter är också: lök, purjolök, vitlök, kål, bönor, gröna ärtor och alla inlagda eller inlagda grönsaker,
Den sista måltiden ska ätas 14 timmar före undersökningen. Se till att den har ett lågt innehåll av kostfibrer. När du har ätit middag får du bara dricka vatten fram till undersökningen,
Det är viktigt att inte röka eller tugga tuggummi två timmar före testet, eftersom detta också kan påverka testresultatet.

På provdagen:

Du bör borsta tänderna ordentligt, och personer med proteser får inte använda lim på dem,
Det är lämpligt att dricka ett glas varmt vatten,
Ta inte lösliga vitaminer, laxermedel eller antibiotika före undersökningen.
Den fysiska aktiviteten bör begränsas till ett minimum.

När ett positivt resultat erhålls i utandningsluften, vilket presenteras på diagrammet, skriver läkaren ut lämplig antibiotikabehandling, som tillämpas under hans stränga kontroll. Metoden är snabb och effektiv, och om vi följer läkarens anvisningar kommer antibiotikabehandlingen att pågå i 2-3 veckor. Behandlingen bör ske med en produkt som verkar i tarmarna och inte kommer in i blodet. Terapin bör inte bara bestå av SIBO-behandling utan även av en förändring av kosthållningen, t.ex. införande av en kost med låg fodermängd. Den bör införas under noggrann övervakning av en dietist, eftersom reglerna är komplicerade och strikta. Det är också värt att eliminera probiotika från Lactobacillus-släktet, eftersom de leder till en intensifiering av sjukdomssymptomen. All probiotisk och prebiotisk behandling bör diskuteras med den behandlande läkaren.

Kost vid diagnostiserad bakteriefloraöverväxt – SIBO.

Under behandlingen är det mycket viktigt med en ordentlig kost som minskar sjukdomssymptomen. Det är viktigt att ta bort ingredienser med ett högt innehåll av fodmap från kosten, det vill säga produkter som stimulerar jäsningsprocesser i tarmarna. Här rekommenderas följande:

SCD-diet – eller specifik kolhydratdiet, där man rekommenderar att kolhydrater som stärkelse, poly- och disackarider hålls på ett minimum. Enkla sockerarter ingår inte,
GAPS-dieten – är en variant av SCD-dieten, men är ännu mer restriktiv,
Dr Siebeckers protokoll – dessa rekommendationer är baserade på SCD-dieten och låg fodmap. Den elimineringskost som Dr Siebecker rekommenderar rekommenderar att man börjar processen med SCD- eller GAPS-dieten och sedan utökar den till att inkludera produkter från fodmap-dieten. Kosthållningen bör pågå i högst två månader,
Low fodmap diet – detta är den mest populära kostmodellen som minimerar bakterietillväxten i tunntarmen. Vid fodmap-dieten elimineras produkter med hög jäsningshastighet, dvs. oligo-, di-, monosackarider och polyoler, från matplanen. Det rör sig om produkter som innehåller kortkedjiga kolhydrater som absorberas dåligt men som är snabbt jäsbara med högt osmotiskt tryck, bland annat: mejeriprodukter, vissa baljväxter, sötningsmedel, t.ex. Dessa inkluderar: mejeriprodukter, vissa baljväxter, sötningsmedel som xylitol, mannitol eller erythritol, spannmålsprodukter – vete samt vitlök och lök eller kraftigt bearbetat kött.

Vid irritabelt tarmsyndrom eller andra sjukdomar i matsmältningssystemet, t.ex. bakteriellt överväxtsyndrom, kan produkter som är rika på FOPMAP leda till att sjukdomssymptomen förvärras. Detta beror på att de kommer in i tjocktarmen i oförändrad form. De osmotiska egenskaperna ökar vattenabsorptionen i tunntarmen. Detta fenomen leder till att tarmväggarna sträcks ut, vilket bland annat kan orsaka buksmärtor. På grund av ett överskott av bakterier utvecklar patienter med diagnosen bakteriell överväxt överskott av gas i tarmarna, vilket orsakar obehag och uppblåsthet.

SIBO vad ska jag äta? Sibo-dieten har utarbetats av det australiska universitetet och kännetecknas av en låg förekomst av fermenterbara livsmedel, dvs. oligo-, di-, monosackarider och polyoler. Kostplanen bör vara rik på fibrer, som är viktiga för en god tarmfunktion, samt på proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Låg diet är viktig i SIBO-behandlingen och är uppdelad i tre steg som anger vilka livsmedel som ska ätas och vilka som ska undvikas:

1. steg I: elimineringskost

Den varar mellan 2 och 6 veckor. Under denna tid bör vi utesluta produkter med högt fodmap-värde från kosten och ersätta dem med produkter med lågt fodmap-värde:

Grönsaker:

med högt innehåll av fodmap: lök, sparris, kronärtskockor, broccoli, blomkål, patisons, betor, purjolök, brysselkål, vitlök, kål, baljväxter, dvs. kikärter, linser, gröna ärtor, sojabönor och bönor,
Låg fetmahalt: tomater, morötter, kinakål, paprika, gurka, aubergine, selleri, majs, squash, sallad, pumpa, gräslök, sötpotatis.

Frukter:

med högt innehåll av fodmap: äpplen, päron, mango, vattenmelon, plommon, aprikoser, nektariner, persikor, fruktkonserver, torkad frukt,
Låg fodermap: mandariner, kiwi, bananer, vindruvor, grapefrukt, apelsiner, blåbär, citroner, hallon, jordgubbar.

Mejeriprodukter:

hög fetmahalt: fina mascarpone- eller ricottaostar, kvark, yoghurt, kärnmjölk, kondenserad mjölk, komjölk, fårmjölk, getmjölk, vispad grädde, gräddfil,
Lågt fodmap-innehåll: Camembertost, brieost, hårdostar som schweizisk ost, cheddarost, mozzarellaost, parmesanost, margarin, smör, laktosfria mejeriprodukter.

Spannmål och spannmålsprodukter:

hög halt av fodmap: vetebröd, veteprodukter, råg, frukostflingor av vete med torkad frukt, vetepasta,
låg fodermap: speltmjöl, glutenfritt bröd, spelt surdegsbröd, risflingor, havremjöl, glutenfri pasta, havregryn, quinoa, ris.

Nötter och frön:

hög fodmap: cashewnötter, pistagenötter,
låg fodmap: mandlar, valnötter, pekannötter, jordnötter, macadamianötter, pinjenötter, sesamfrön, pumpafrön, solrosfrön.

Övriga:

hög halt av fodmap: honung, agavesirap, glukos-fruktossirap, sötningsmedel som mannitol, maltitol, erytritol, xylitol, sorbitol, sockerfria produkter med sötningsmedel, sojamjölk,
Lågt fodmap-innehåll: lönnsirap, strösocker, stevia, aspartam, jordnötssmör, mandelmjölk, rismjölk.

Fas II – återinförande av produkter som innehåller fodermappor

Denna fas varar mellan 8 och 12 veckor. Steg II består av att återinföra produkter med hög fodersammansättning i små mängder i kosten. Detta är ett av de viktigaste momenten under behandlingen, eftersom vi bör införa en ny produkt var tredje dag och observera om sjukdomssymptomen återkommer. Det är mycket effektivt att föra dagbok, där vi beskriver exakt vad vi har ätit, vilka symptom vi har och hur vi mår. SIBO-dieten är mycket restriktiv och vi bör ta hänsyn till flera faktorer när vi förlänger den:

När vi utökar kosten bör vi införa produkter med hög fotavkastning i små mängder, och helst bör vi välja en fotavkastningsprodukt en gång var tredje dag, dvs. omOm vi vill införa fruktos är det bättre att välja honung än frukt, eftersom frukt är rik på andra fodmapvärden och inte bara på fruktos, t.ex. fruktos. Frukt är rik på andra fodmapvärden och inte bara fruktos som honung,
Produktgrupper bör införas en efter en, t.ex. om den medföljande sjukdomen inte har uppstått efter införandet av produkter med högt fruktosinnehåll i kosten, bör produkter med högt fruktosinnehåll ändå uteslutas under testperioden,
Det är viktigt att introducera produkterna i mängd, dvs. det lönar sig att börja med små portioner, och om kroppen reagerar väl på behandlingen bör portionerna ökas.

Steg III – personalisering

Detta steg består av att skapa en individuell diet, helst under överinseende av en kvalificerad dietist som har erfarenhet av den här typen av fall. Kosten för SIBO bör vara rik på produkter som har testats och identifierats som inte orsakar gastrointestinala symtom. De vanligaste orsakerna till sjukdomen beror på dålig kost, men när man följer en anpassad kost kan man då och då införa ingredienser som utlöste sjukdomssymptomen, men det bör inte vara stora mängder.

Slutsats:

När man följer en diet som innebär att man minimerar bakterierna i tunntarmen är det värt att komma ihåg att elementardieten är tillfällig och att den första fasen inte bör vara längre än sex veckor för att inte leda till näringsbrist. Det är också värt att notera att kortkedjiga kolhydrater är prebiotika, som har många matrester och är utmärkt mat för de bakterier som lever i tarmen. Prebiotika ger näring åt både patogena och hälsofrämjande bakterier. Ett tillräckligt antal hälsofrämjande bakterier gynnar tarmen och eliminerar irritabelt tarmsyndrom, malabsorption och de symtom som följer med SIBO,
Kosten bör anpassas så att den eliminerar alla ingredienser som orsakar obehag i tarmarna.
Kosten bör komponeras av en certifierad dietist så att den inte leder till ohälsa i kroppen, utan minimerar symptomen på irritabel tarm eller bakterieöverväxt så mycket som möjligt.

Källor:

Gulbicka P, Grzymisławski M. Wzdęcia brzucha – de vanligaste orsakerna och behandling. Zdr. Publ. 2016, 6, 1,
Gąsiorowska J, Czerwionka-Szaflarska M. Överväxtsyndrom med bakterieflora i tunntarmen jämfört med irritabelt tarmsyndrom. Prz Gastroenterol 2013; 8 (3),
Szczeklik A., Gajewski P. Interna Szczeklika: bakteriellt överväxtsyndrom, 2018,
M. Włochal, M. Grzymisławski, New trends in nutritional treatment for inflammatory bowel disease, ”Nursing and Public Health” 2016, vol. 6, no. 2.